You are currently browsing the monthly archive for juni 2012.

Smärtan finns ju mellan öronen oavsett vad som egentligen orsakar den. I mitt fall beror neuropatin på skadade nerver (p.g.a MS) och armarna (från armbågen ut till fingertopparna) värker emellanåt ganska svårt. Hittills har jag försökt lindra värken med medicin och motion men det finns även andra knep man kan ta till om värken känns svår.

Igår blev värken gradvis värre och normalt hade jag varit tvunget att ta värkmedicin för att kunna sova men i samband med att jag rensade jordgubbslandet märkte jag en intressant sak, nämligen, om någon kroppsdel, i detta fall händerna, utsätts för tillräckligt med smärta så blir hjärnan överbelastad med smärtimpulser och kan inte längre registrera allt och den ursprungliga smärtan slutar att besvära. Möjligen frigörs också endorfiner som lindrar smärtan på samma sätt som motionen gör.

Detta är ingen nytt och jag har själv också vetat om det länge men jag har inte tidigare tänkt att man kunde kombinera nytta på två olika vis. Att riva ogräs eller jordgubbsblad med bara händerna känns mycket obehagligt för mej. Lite som att dra brännässlor med bara händerna skulle jag tro. Efter ett tag trubbas smärtan av, faktiskt till den grad att jag igår inte märkte att jag hade nött bort skinnet mellan fingrarna innan det var för sent. Smärtan i händerna var ganska brutal när jag slutade men den vanliga värken kände jag inte alls av och gör det inte ens idag men händerna värker ännu av misshandeln.

Så jag funderar om man borde ta och riva upp ogräs alltid då händerna värker värre istället för att ta en värktablett. Att motionera går inte lika lätt, för man orkar/hinner ju inte springa varje dag. I.o.f orkar man knappast riva upp ogräs varje dag heller men det finns väl annat motsvarande man kunde göra. Nyttigare än att käka värktabletter i.a.f. Jag har annars också försökt minska eller t.o.m sluta med dem men det är svårt. Bättre har det blivit och jag har nu trappat ner till i genomsnitt 1 tablett (50 mg Tramal) varannan dag. I sommar hoppas jag kunna sluta mer eller mindre helt och kanske det lyckas om jag använder smärtan till min fördel.

Det blir alltså att byta ut en irriterande smärta mot en mindre irriterande smärta. Den värk jag nu känner i händerna klarar jag av utan värkmedicin men den brännande neuropatin står jag inte ut med lika bra.

Vårt mellersta barn har en tid nu lidit av svår hosta. Vi har antagit att det har varit nån form av allergi men ingen för det menad medicin har hjälp och då hans andning började låta ansträngd for vi med honom till läkaren.

Där upptäckte de att hans syrenivå var oroväckande lågt och han togs in på sjukhus för observation och där gjorde man utförligare tester som visade att han har astma.

Han får nu rejäla doser med medicin och han är lite bättre nu men det kommer nog att dröja innan han är helt frisk, eller så frisk man nu blir då man har astma. Själv har jag inga erfarenheter av astma och vet ytterst lite om det så det blir att ta reda på mera.

Det tycks så att varje sommar ska det vara någon i familjen som är sjuk men man får väl vara glad så länge det inte är något direkt livshotande.

juni 2012
M T O T F L S
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
252627282930  

Senaste kommentarer

Magnus om McArdles sjukdom
murbruk om McArdles sjukdom
Rickard R om McArdles sjukdom
murbruk om Mumistugan klar inför vin…
micke om Mumistugan klar inför vin…