Tröttheten har mildrats en aning, eller egentligen ganska mycket, men det verkar som om jag har en inflammation i kroppen. Åtminstone i munnen, för jag har en tand som emellanåt börjar blöda och värker när jag borstar tänderna och det är alltid samma tand. I övrigt vet jag inte om och var jag skulle ha en inflammation men det skulle förklara den plötsliga tröttheten.

Sömnbrist är en nog en delorsak men förklarar inte varför jag är så fysiskt trött. Kroppen känns kraftlös och hjärtat slår ansträngt. Det känns faktiskt så att jag inte riktigt vågar göra något fysiskt ansträngande men det orkar jag egentligen inte heller. Dock tror jag att jag skulle kunna tvinga mej till att motionera utan större besvär, fast det skulle till en början kännas obehagligt och tungt men sedan kroppen kommer igång skulle det nog gå riktigt bra. Så har det varit tidigare också.

För tillfället är jag en aning stressad men jag vet inte om det beror på tröttheten eller om tröttheten förvärras av stressen. Det är lite som med hönan och ägget, vilket kom först? Vi har strul att få barnen, speciellt den äldsta sonen, att sova. Jag tror han stressar över att hans mamma ska börja i arbete igen efter att ha varit hemma i flera år. Egentligen behöver han inte oroa sej men förändringar är ju alltid spännande och inte alltid på ett positivt sätt.

Om jag nu har en inflammation i kroppen, så tror jag inte att den är i huvudet, för jag har inte dylika symptom. Det skulle ju i såfall vara ett skov men jag har inga MS-typiska besvär. Kanske borde jag gå till en läkare och be honom undersöka CRP för att se om jag har en inflammation någonstans. Om jag har någon annanstans, skulle det kunna tyda på att jag har SLE eller Sjögrens syndrom, vilket jag tidigare spekulerat.

Just nu är jag tvungen att ta koffeintabletter för att orka och helgerna går åt att återhämta sej från arbetsveckan. Denna vecka har jag undvikit uppiggande men idag var jag tvungen för att orka arbeta. I längden fungerar inte ett sådant liv, för det gör mej deppad. Jag måste få saker och ting gjorda för att må bra men just nu orkar jag inte med något. Igår demonterade jag en högsäng och efter det var jag helt slut. Hjärtat dunkade så hårt att jag trodde den var på väg ur bröstet. Jag har också värk i bröstet. Undrar om dessa är tecken på inflammation i hjärtsäcken som är ett SLE symptom. Nå, det är enbart vilda spekulationer och kanske allt är ok men efter att jag motionerar tar det väldigt länge att återhämta sej. Därtill blir jag mera anfådd än tidigare, dels när jag motionerar, då det känns som om jag inte får in tillräckligt med syre, utan flämtar ohämmat, och dels i vanliga situationer då jag ofta suckar eller gäspar för att få mer syre.

Ibland känner jag mej som en hypokondriker, trots att jag vet att jag inte är det, snarare tvärtom, för jag är expert på att blunda för mina symptom och ignorera dem. Det är för nu på senare år som jag verkligen börjat lyssna på min kropp och vad den försöker berätta. Hade jag varit bättre på att lyssna på kroppen redan tidigare, skulle jag kanske inte vara i denna situation just nu.