Igår var det månförmörkelse och jag tänkte att jag skulle fotografera händelsen nu när det inte är minusgrader. Jag klättrade upp på en hög kulle som finns nära vårt hus när förmörkelsen var som mest men då var solen ännu uppe på våra breddgrader, så jag fick fotografera solnedgången medan myggorna försökte äta upp mej.

Efter en stund gav jag upp p.g.a myggorna och att det började bli kallt. Jag körde iväg till en stor åker där jag kunde sitta i bilen och vänta på att månen skulle titta fram bakom molnen. Där var därtill relativt myggfritt, vilket var skönt för jag hatar mygg!

Jag hade med min Canon SX1IS kamera samt stativ för att få stadiga bilder men tyvärr har kameran vissa begränsningar. Om det är dåligt med ljus och man tvingas välja högre ISO-tal, så blir bilderna gryniga. Som tur kunde jag välja ett lägre ISO sedan när hela månen tittade fram för den gav mera ljus. Det var annars krångligt att få kameran att fokusera på månen.

Bilderna blev inte speciellt bra, tyvärr med tanke på all möda och tid jag satte på det. Jag var hemma nångång efter kl 1 på natten, frusen, hungrig och med en sprängande huvudvärk. Därtill taskiga bilder. Nå, solnedgången blev ganska lyckad men det var ju inte meningen.