Efter helgen har jag varit väldigt trött. Visserligen har jag arbetat hårt, fysiskt, den senaste tiden men jag har också försökt vila. Känner mej ganska sliten och risig. Kanske är det vattkoppsviruset som härjar i kroppen som gör att jag är trött eller så är det bara en del av den naturliga variationen. Jag är ju ibland tröttare och har mera värk än annars, det går i vågor.

Förra veckan kände jag också av att jag hade en inflammation i käken. Det är något som kommer och går av sej själv. När jag känner av inflammationen märker jag det också genom att tandköttet börjar blöda runt en tand, det är alltid samma tand och det spelar ingen roll fast jag har använt tandtråd regelbundet. Jag känner vanligen först av att händerna och armarna värker mera än vanligt och sedan märker jag att det värker bakom ansiktet, speciellt i käken men också bihålorna.

I söndags sprang jag min vanliga runda men det gick dåligt. Jag kände mej trött i benen och den hårda motvinden hjälpte inte saken. Efteråt var jag väldigt trött och sliten, mycket värre än vanligt. Jag fick också en väldigt dålig tid, nästan 1 minut sämre per kilometer än vad jag normalt brukar springa. Visserligen hade jag ju kärrat jord dagen innan men inte borde det ha påverkat så mycket som det nu gjorde.

Om jag får vattkoppor, så borde det bryta ut snart. Det verkar dock som om kroppen kommer att klara av viruset. Det är ju bra, tror jag, för jag vill inte ha vattkoppor och man vet ju inte hur MS:en reagerar på det. De senaste nätterna har jag varit nästan i koma. Igår vaknade jag kl. 6 och kunde inte somna om. Idag kunde jag knappt vakna alls. Hoppas att jag piggnar snart till igen för jag hatar att vara halvrisig. Inte tillräckligt sjuk för att kunna stanna hemma för att vila men inte heller tillräckligt frisk för att orka arbeta.

Advertisements