Som jag skrev igår så har jag tänkt sluta med mina mediciner. Det är alltså mitt mål inför framtiden men någon tidsplan har jag inte, för den kommer ändå aldrig att hålla. Redan igår fick jag erfara hur svårt det kommer att bli i praktiken, för min nacke blev åter överspänd men denna gång hjälpte det att jag gjorde armhävningar för att spänningen skulle ge sej. Ibland, om det gått för långt, blir det bara värre av armhävningar men igår hjälpte det som tur.

Jag gjorde samtidigt samma observation som jag gjort tidigare, blodströmningen gör att det susar i öroren och det är något som kommit de senaste åren. Det skulle tyda på någon form av förträngning som hindrar fri blodcirkulation och det stämmer bra med andra observationer jag gjort. T.ex. att tryck på nacken får mej att nicka till fast jag inte är trött och att jag har svårt att komma upp ur sängen om morgnarna om kudden pressar på nacken. Jag blir allt mer övertygad om att en operation (CCSVI) skulle bota många av mina besvär.

Dock har jag ingen förhoppning att den skulle inverka på neuropatin, tyvärr. Så kampen för att bli kvitt medicinerna kommer inte att påverkas av det men det påverkar inte min åsikt om nyttan med en sådan operation.

Annonser