Pälsfarmningen är på många sätt ett utnyttjande av djur som borde försvinna men det sätt vissa försöker få det att försvinna är vidrigt (läs: Aftonbladet). Att försöka få pälsnäringen att försvinna genom att släppa ut djuren har kontraproduktiv effekt bland förnuftiga människor. De förstår den skada det orsakar, inte bara för den som har djuren, utan också för djurlivet i närheten av farmerna.

Jag har skrivit om detta tidigare men jag blir lika upprörd varje gång jag läser dylika nyheter. Inte för att jag har några sympatier för de som farmar, utan för att jag förstår vilken skada dessa sabotörer, jag vill inte kalla dem terrorister för det är lite väl grovt, orsakar djurlivet. Minken är ett kallblodig djur som har instinkten att döda men de djur som levt på farmer förstår inte att äta det som de dödar då de alltid fått maten serverat. Det gör att de dödar allt de kommer åt för att stilla sin hunger men de kan inte stilla den då de inte förstår att äta det som de dödar. Många av djuren förstår inte ens att springa bort, utan hålls kvar nära farmen fast den är fri.

Dessa sabotörer orsakar alltså enorm skada för djurlivet i närheten av farmerna och ett stort lidande för minkarna som svälter ihjäl. Sabotörerna menar att djuren som dödas är bara ”collateral damage” på vägen till minkarnas befrielse men det är bara ett sätt att frånta sej sitt ansvar, för detta är ett otroligt ineffektivt sätt att få bort minkfarmningen. Jag tror att det bara förlänger det, för detta ändrar inte folks attityder emot pälsar. Jag tror, för jag känner en del som arbetar med detta, att många farmare blir mera beslutna att kämpa för sitt levebröd och det är bara en liten del som slutar för att det är för svårt att arbeta med detta p.g.a sabotörerna.

Förnuftiga människor som är insatta i ämnet inser snabbt bristerna i sabotörernas resonemang. Därtill, om det verkligen var en fråga om djurens rättigheter, så finns många andra olägenheter att rätta till och kämpa för före detta. Det finns mycket arbete för att alla djur verkligen ska få rätt till ett drägligt liv men att sabotera vissa människor levebröd genom att göra stor skada för djuren är fel och ineffektivt. Det bryr sej inte dessa sabotörer om, eftersom deras syfte inte är djurens rätt, för om det verkligen var så, så skulle de göra detta på ett bättre sätt.

Jag har bott nära minkfarmer under min uppväxt, fast jag har aldrig arbetat där och skulle aldrig kunna göra det heller. Det är emot mina principer, för jag anser att minkfarmning är djurplågeri. Dock är sabotage genom att släppa ut djuren ett större brott, och ett värre djurplågeri, än själva farmningen, för farmningens syfte är inte djurplågeri, utan det är ett levebröd. Visserligen ett levebröd som inte längre behövs men vi bör också beakta det faktum att fastän farmningen skull försvinna från norden, så försvinner den inte globalt sett innan efterfrågan gör det. Därför borde dessa sabotörer satsa sin energi på att ändra människors attityder för pälsar, för ingen människa i norden behöver en päls för att överleva.

Jag har sett hur farmningen går till och det är minst sagt makabert men att se följderna efter ett sabotage är ännu värre, för det skadar oskyldiga djur som inte har något med minkfarmning att göra. Sabotörerna hävdar ofta att det inte är deras ansvar och att det bara olyckligt att en del djur måste lida p.g.a. deras aktioner och att ändamålet helgar metoden  men verkligheten är inte så simpel. Hur man än vrider på det, så är sanningen ändå att inverkan på farmningen är så minimal, eller t.o.m negativ, att man inte kan hävda att det är vettigt att släppa ut minkar. Jag tror att farmningen är en näring som kommer att försvinna ur norden med tiden, utan sabotage, och på vissa sätt är det olyckligt.

Det är olyckligt därför att farmningen då fortsätter på andra håll, t.ex. Kina, där vi inte kan inverka på hur djuren behandlas genom lagstiftning. Jag har, tyvärr, sett videon på hur rävar flås levande och det är obeskrivligt motbjudande. Så länge farmningen fortsätter i norden har vi i alla fall en möjlighet att påverka hur den går till och vi kan skapa bättre förhållanden för djuren. Dock kommer aldrig ifrån det faktum att det likväl är djurplågeri men det vore i min mening bättre att farmningen fortgår under kontrollerade former här i norden, tills det att folks uppfattning om pälsar har ändrat i den omfattningen att pälsnäringen inte längre är lönsam. Då försvinner den av sig själv utan att djur som inte har med saken att göra behöver lida p.g.a naiva människors dumma handlingar, för det är så att dessa sabotage är en väldigt intelligensbefriad handling, utan någon tanke på andra djurs väl. Ingen sann djurvän kan utföra ett sådant sabotage.

Det är lite som de som vägrar använda mjölkprodukter för att det är utnyttjande av kossor,  vad har de tänkt att händer med kossorna om ingen längre använder mjölk? Tror de att kossorna då släpps ut för att fritt sträva omkring i naturen, lyckliga över sin frihet? Om vi inte använder mjölk, kommer kossan att bli utrotningshotad, för inte kommer de som inte vill utnyttja kossor att ha dem som husdjur. Det är viktigt att vi har en lagstiftning som skyddar djuren och ser till att dessa lagar också efterföljs. På den punkten finns det många brister och det är en annan punkt som dessa sabotörer bättre kunde satsa sin energi på att skapa ändring och det gör man inte genom att släppa ut ett mordiskt djur som minken i naturen.

Det finns mycket kvar att göra för att vi ska få ett samhälle där djurens rättigheter och väl verkligen upprätthålls. Destruktiva handlingar kommer aldrig att vara ett steg i den utvecklingen, lika lite som terrorism är ett steg mot positiva förändringar i samhället i övrigt. Om det enbart var frågan om ekonomisk skada för farmaren, vore det en sak, men nu är det frågan om enorm skada för djurlivet i närheten av farmerna och jag kan inte se hur någon förnuftig människa kan argumentera för att sabotage är en positiv handligen ur djurens perspektiv, för faktum är, att alla inblandade djur lider av det och trots att det kanske förkortar minkarnas lidande, tillför det lidande åt en massa andra djur som inte har något med frågan att göra. Hur man än vänder och vrider på frågan så är det en destruktivt och kontra produktiv handling som enbart skadar djur utan att tillföra något positivt som skulle försvara handlingen.

Jag tror att farmningen med tiden kommer att försvinna, för många arbetar med att förändra attityderna jämtemot pälsar och det är positivt arbete. Dessa sabotage är tyvärr en handling som motarbetar detta och det är orättvist för dem som arbetar på laglig väg för djurens väl. Sabotörerna är bara egoistiska idioter som inte förtår innebörden av sina handlingar. Egoistiska är de för deras handlingar kan inte vara för djurens väl, eftersom det är något som inte uppnås, eller ens någonsin kommer att uppnås, genom deras handlingar. Verkligt arbete för djurens väl är genom att ändra våra attityder jämtemot djuren, för på den punkten finns mycket att önska och det gäller inte bara pälsfarmning, utan även hur vi behandlar våra hurdjur. Ta t.ex. problemet med sommarkatter eller hundar som behandlas illa.  När det gäller djurens väl är pälsfarmningen egentligen ett relativt litet problem.

Jag skulle gärna se att pälsnäringen försvinner men det kommer den inte att göra sålänge det finns de som är villiga att köpa pälsar. Om farmningen försvinner från norden, kommer den att fortsätta i länder där lagstiftningen inte ger djuren något skydd. Om man verkligen vill skydda minkarna, borde man satsa energin på att skärpa lagstiftningen hur man får behandla djuren och genom att arbeta för certifiering av pälsnäringen som kan påvisa att djuren behandlats så väl som det är möjligt. Certifieringen har dock den negativa följden att den kan göra att pälsnäringen försvinner långsammare men vilket är viktigare, bättre behandlig av djuren eller att pälsfarmning skall försvinna helt. Vi bör ju också komma ihåg att försvinner pälsnäringen, så försvinner även djuren. Slutar vi använda mjölk, kommer kon att enbert finnas i djurparker och den blir sällsyntare än pandan. Det vore synd för jag tycker det är en vacker syn att se kossor beta på våra ängar och jag ser inte användningen av mjök som utnyttjande av kon, utan snarare som en form av symbios mellan kon och oss människor.

Advertisements