Det är ofta svårt att få människor att förstå att det kan finnas komplement till mediciner. Samma gäller i högsta grad läkare och i detta blogginlägg skriver Jonny Bowden om sina erfarenheter. När man informerar läkare om olika kosttillskott, så upprepar de oftast sitt vanliga mantra ”det finns inga vetenskapliga bevis” fast man skulle rada upp en lång lista med vetenskapliga studier. Det är lite som med D-vitamin inlägget jag skrev igår, inga bevis räcker då det gäller att ändra en förutfattat uppfattning men samtidigt går det bra utan bevis om det bara stöder den uppfattning de har eller den hand som föder dem.

När det gäller kosttillskott varnar läkare ofta för att de kan vara farliga, trots att dödsfall är extremt ovanliga och så också förgiftningsfall. Man kan inte ens jämföra med mediciner som orsakar otroligt många dödsfall årligen, för att inte prata om de förgiftningar och skador de orsakar. Orsaken är att kosttillskotten är utanför deras kontroll och det gör dem oroliga, fast deras egna mediciner och metoder orsakar mycket större skada. Det är ingen slump att dödligheten minskar när läkarna strejkar!

Jag förespråkar dock inte att vi ska strunta i att gå till läkare och att inte ta mediciner. Jag vill bara få läkarna uppmärksamma på humanare behandlingar och att undvika att skkjuta mygg med kanon. Läkarna skriver ofta ut onödiga mediciner. Dels för att det är lätt för dem, dels för att vi vill ha lätta lösningar och ett piller är ju det. Mycket lättare än att ändra på ohälsosamma levnadsvanor.

Problemet med att få läkarna att beakta naturligare alternativ är att de ofta är extremt konservativa. Det som de lärt sej i skolan är det som gäller och det är svårt att ändra på de inställningarna. Därtill är det de mest konservativa som ofta är lärare och de lär vidare sin skepsism till alternativ. Detta gör att läkarna kräver absoluta bevis och ofta räcker inte ens det. Som i fallet med D-vitamin, där inte ens en dubbelkontrollerad blind-studies positiva resultat räcker till för att ta konkreta beslut. Det konstiga är att samtidigt räcker det att en läkemedelsförsäljare antyder nyttan av en medicin, så går de på det. Exempel på detta är Lyrica som Pfizer blev tvingad att betala enorma böter för.

Läkarna säger ofta att en medicin är det bästa på marknaden. Hur kan de veta det då ingen gör sådana studier? Det är försäljarens ord de upprepar och i sådana fall behövs inga bevis. Ett stort problem är att det tyvärr finns studier som medvetet saboteras av andra studier som utförs på ett sätt som ger negativa resultat. T.ex. använder man syntetiska varianter av vitaminer, små doser som inte har någon egentlig verkan eller så är tidsramarna så snäva att man inte kan uppnå några resultat. När man sedan summerar de olika resultaten får man inga entydiga svar eftersom en del visar positiva resultat medan andra visar negativa.

Med läkemedelsstudier har man inte samma problem, eftersom undersökningarna är så dyra att ingen vill göra det bara för att underminera en medicin. Därtill är det mera uppenbart vad det är frågan om ifall en konkurrent bekostar en studie som ger negativa resultat. Med kosttillskott så är de ju inte offentligt konkurrenter och därför spelar det ingen roll vem som bekostar studierna men i verkligheten ser läkemedelsbolagen kosttillskott som ett hot. De är smått paranoida på den fronten och med god orsak. Antalet nya patent minskar hela tiden och hela branscher går mot svårare tider.