You are currently browsing the category archive for the 'Miljö' category.
När man tar upp alternativa energilösningar med vissa människor, så målar de upp alla de problem som existerar. En del av problemen är grovt överdrivna, andra existerar inte ens och vissa är helt korrekta. Problemet är att allt dras över samma kam.
De som är för kärnkraft argumenterar ofta för hur dyra alla andra lösningar är. Läste nyligen en insändare där man också kritiserade vindkraftverk för att slösa med ickeförnyelsebara resurser såsom stål. Den som skrev tänkte dyligen inte på det att ett vindkraftverk kan återanvändas till en mycket stor del. Samma kan man inte säga om ett kärnkraftverk som är problemavfall.
Ett verkligt problem är att vindkraften inte ger en konstant elproduktion och att vi behöver något att jämna ut driftstopparna med men detta är egentligen inget onormt problem. En lösning vore distribuerad elproduktion där varje hus har ett eget kraftverk på 2-10 kW. Det är inte tillräckligt för att täcka ett hushålls elbehov men det skulle jämna ut driftstopparna en aning. Det skulle också minska på överföringsförlusterna, vilket skulle göra en stor inbesparing.
Vindkraften är inte ensam en lösning, vilket kärnkraftanhängarna vill få det att framstå. Ur deras synvinkel måste vindkraften vara ensam ett alternativ, annars är det inget sådant, men så fungerar ju inte världen. Om du måste ta bussen till arbetet, inte stannar du väl hemma bara för att du måste byta buss på vägen? Som jag ser det är det fråga om samma sak, om än annat sammanhang.
Ett annat problem som gärna lyfts fram är kostnaderna. Det är också ett verkligt problem men som överdrivs kraftigt. Viss blir det dyrt men om det görs smart så innebär det nya arbeten som igen piggar upp ekonomin och sparar in andra utgifter. Ur beräkningarna lämnas också de kostnader som slutförvaringen kommer att kosta och om de är med, så är de extremt optimistiska. Om man tar med dem i beräkningen och använder realistiska siffror, så ser vindkraften mycket mera konkurranskraftigt ut.
För att detta ska fungera måste vi effektivera för att få ner på vår elförbrukning. Att använda elbilar är ur denna synvinkel negativt, men då bör man beakta att det är mycket mera effektivt att använda el till att driva bilen, än att använda fossila bränslen. Speciellt om elen är lokalt producerad. Att arbeta hemmifrån är en annan effektiv lösning, om det är möjligt.
För att ta ett räkne-exempel: Jag kör ca 10 000 km till och från arbetet varje år. Min bil förbrukar ca 10 liter per 100 km, vilket gör att jag använder ca 1000 liter bensin varje år. Om jag istället använde en elbil som drar 0,2 kWh per kilometer, så blir årsförbrukningen 2 ooo kWh (källa: Fortum). Det är en stor inbesparing på både pengar, energi och utsläpp. Därtill är elbilar generellt sätt enklare till konstruktionen och slits inte ut på samma sätt som en normal bil. De kräver inte samma service, oljebyten m.m. Problemet med dem är ackumulatorena vars teknik inte är ännu 100% utvecklad.
Jag har varit extremt bilintresserad sedan jag var 12 år och därför har jag bl.a. utbildat mej till bilmekaniker och biltekniker. Jag gillar bilar med stora motorer, speciellt då V-8:or, men jag inser även att elbilar är framtiden. De är effektivare men jag hoppas att andra bilar tillåts för hobbybruk åtminstone. Ju förr vi byter till elbilar, dessto längre tar det innan oljan sinar och vi inte har några alternativ.
Jag anser att vi ska bruka våra kärnkraftverk tills de är uttjänta, annat vore slöseri, men jag tycker inte att det är vettigt att bygga flera kärnkraftverk. Det är helt enkelt allför stora risker. Inte med användningen i sej, utan det är slutförvaringen som oroar mej, för ingen kan garantera att någon behållare håller i 100 000 år eller att berggrunden inte ändrar på sådana långa tider. De experter som uttalat sej i frågan har haft motstridiga åsikter. De som varit för har varit nånchanlanta och tonat ner riskerna medan de som varit emot har verkar mera sakliga och objektiva. Om de verkligen varit det vet jag inte men jag litar inte på att vetenskapen ska kunna garantera något i 100 000 år även om jag själv är ingenjör med en utbildning som tangerar ämnet.
Jag anser att det är högst oansvarigt att slösa med energi i 100 år som är producerat på ett sätt som orsakar risker i 100 000 år. Kärnkraft är ett alternativ eftersom det är redan i bruk men snart kommer vi att betala priset för slutförvaringen utan att längre kunna ha nytta av det. Det är våra barn och barnbarns avkomma som kommer att betala notan utan att nånsin sett någon nytta av det. Industrin har undvikit att effektivera och utveckla alternativa lösningar eftersom energin har varit så billig att det inte har behövts. Klarsyntheten har saknats totalt och slöseriet har varit ansvarslöst. Man har inte tänkt på framtiden alls.
Nu är det dags att rätta till problemen men motståndet mot detta är stort. Jag förstor inte riktigt varför. Oljan kommer att ta slut, det är ett faktum. Uranet kommer att ta slut, t.o.m utan att vi gör något, och det är också ett faktum. Att lösa problemet kommer att bli dyrt men ju senare vi väntar, dessto dyrare blir det, och det är igen en nota som vi vill skjuta över till våra barn och barnbarn. Det är ansvarslöst och fel. Vi använder energin, då är det också vi som ska hitta på hur vi löser problemen så att vår avkomma har en chans att överleva och kunna leva med förhoppningsvis samma levnadsstandard som vi.
Jag har ingen totallösning på alla problem men jag har en del lösningar som är ett steg frammåt. De är dyra men inte för dyra för att inte kunna genomföras. Vindkraftverk kan återanvändas medan kärnkraftverk är problemavfall. Vindkraftverken förfular landskapen men det gör inte mindre kraftverk som var och en kan ha. Inte i samma utsträckning i.a.f. Solpanelerna blir allt bättre och billigare. Att värma upp vatten med solfångare borde vara krav på nya hus och installationen borde subventioneras av staten (det gör det också till en viss mån).
Bättre isolerade hus som är byggda att hålla länge och som använder solfångare, solpaneler och vindkraft för att producera lokal el, är tillsammans med elbilar ett utmärkt sätt att minska på utsläppen av koldioxid. Jag är inte säker på att detta kommer att ha någon större inverkan på vår miljö men jag tycker inte att det egentligen spelar någon roll då kol, olja och uran redan är resurser som håller på att ta slut och som redan de tvingar oss att göra dessa investeringar. Minskade utsläpp är bara en positiv parentes. Lågenergilampor och dieselbilar är bara en övergångsfas innan vi gör de verkliga inbesparingarna men nånstans måste vi börja.
Jag har skrivit om detta tidigare men blev inspirerad att ta upp det igen efter att ha läst detta. Varför går det inte här i norden när det fungerar i t.ex. Tyskland och Italien? Om det var möjligt att jämna ut elräkningen med självproducerad el, så skulle jag skaffa ett vindkraftverk direkt!
Nu ältar myndigheterna över att bygga mer kärnkraft och flera kraftverk behöver vi. En annan vettigare lösning vore distribuerad och subventionerad elproduktion. Ge skattelättnader åt dem som börjar producera egen el, det skulle minska behovet att investera i nya kraftverk, vilket skulle spara de pengar som subventioneringen skulle kosta.
Det skulle naturligtvis vara lite orättvist, eftersom de som har egnahemshus skulle tjäna på det mera än de som bor i lägenhet, men det kunde även tillämpas på höghus. Vem har sagt att man inte kunde montera en snurra på ett höghus eller skaffa en större snurra till ett radhus. Belastningen skulle vara ett problem, så man kunde knappast montera på vilket höghus som helst och inte heller hur stor snurra som helt men annars borde det inte vara något stort problem. En vertikal turbin skulle inte belasta så mycket och jag har sätt dem i testanvändning. Tyvärr är de dyra och ger mindre el i förhållande till pris men de ger även el vid mindre vindhastigheter och behöver inte kopplas bort vid storm. Det skulle eventuellt jämna ut skillnaden en aning.
Många små turbiner har en annan fördel jämfört med några större. Driftsproblemen skulle inte ha så stor inverkan på totalproduktionen. Även vindförhållandena skulle variera mera, vilket skulle minska på behovet av stödproduktion när det är brist på vind. Nackdelen är att det skulle bli en större investering men det än ju en nota som då skulle delas av fastighetsägarna och staten men där fastighetsägarna tar risken och den största investeringen.
För staten skulle kostnaden bli liten om man beaktar den minskade investeringsbehovet i nya kraftverk. Det skulle också vara en uppmuntring för ekonomin om folk började investera i kraftverk. Naturligtvis skulle det ta många år innan man fått tillverkat och installerat tillräckligt många kraftverk för att det skulle ha en större effekt men dessto större orsak att reagera snabbt. Ute i europa är man långt före.
Jag vill producera min egen el. Elbolagens behov att producera och sälja skulle kanske minska en aning men folk kan ändå inte koppla bort sej ur nätet, så inkomster kommer de ändå att få. Vi behöver tänka lite mer öppet och inte vara rädda för att göra misstag. Vi kan lära oss av de länder som redan gjort detta. En 5kW snurra skulle räcka för att ge kanske 80-90% av vårt hushålls elbehov och om vi ännu skulle värma vårt varmvatten med solfångare, så tror jag att vi kunde passera 100%.
Monsanto har under många år utvecklat genmanipulerade grödor som bara växer om man använder deras produkter i kombination (t.ex. Roundup). De hävdar att de får produktionen att öka och därför är genmanipulationen rätt och nödvändig. De hävdar att de kan ”bota” matbristen på jorden genom genmanipulation.
Det är naturligtvis en enda stor lögn. Visst, under vissa kontrollerade former kan de få grödorna att växa effektivare men nu har det kommit rapporter från t.ex. Syd Afrika där vissa farmer har förlorat upp till 80% av sin skörd. Monsanto hävdar att det beror på ett misstag i laboratoriet men det är knappast sant då det innebär att de misslyckats med 3 olika grödor, vilket är knappast troligt. Genmanipulationen i sej är problemet.
Ett annat problem med genmanipulationen är att grödorna kräver Monsantos andra produkter för att växa. Det blir ett problem eftersom dessa genmanipulerade grödor korsar sej med naturligt förekommande grödor, vilket gör att de muterar och inte växer lika bra längre. Det gör att Monsantos grödor kommer att med tiden slå ut alla naturliga grödor och det kommer att öka svälten i fattiga länder där de inte har råd att köpa Monsantos grödor då de egna inte längre växer.
I Indien har man stora problem med svamp på bomullsodlingarna som använder Monsantos produkter eftersom den tar död på växten och tvingar odlaren i konkurs. I Mexico slås de vanliga majssorterna ut av Monsantos genmanipulerade. Gradvis kommer Monsanto att fördärva alla grödor, inte för att rädda världen från hungersnöd, som de vill att vi ska tro, utan för att tjäna pengar. Studier har också visat att genmanipulerad Majs orsakar övervikt. De förstör alltså vår föda från två håll, dels genom att växten inte är lika hälsosam, dels genom att den inte växer lika bra mera. Därtill är odlarna tvugna att använda stora mängder kemikalier för att nåt ska växa.
Att hävda att genmanipulation, på det sätt Monsanto gör det, är den rätta vägen för att ta fram grödor som kan rädda världen undan svält är ren ignorans. Man måste då blunda för de fakta som framkommit om hur genmanipulerade grödor korsar sej med vanliga och tränger ut dessa. Man måste även blunda för hur dessa påverkar vår hälsa. Genmanipulerad Majs duger bara till bränsle och det lär inte hjälpa världen udan hungersnöd. Vi kommer att se mer svält och ohälsa i framtiden men då har ju industrin nya lösningar som vi igen får betala dyra pengar för och som igen sabbar något annat.
Man bör även se på de metoder Monsanto har använt för att motverka att saningen ska komma fram. Man har försökt sabotera trovärdigheten hos studier som ger dem negativ publicitet genom att t.ex. kommentera och framställa sej som objektiva forskare, fast det varit Monsantos personal eller bulvaner bakom (se dokumentären The World According To Monsanto). Det är skandalöst att ett företag kan få göra dylika saker utan sanktioner. Illa nog att de får sabotera världen genom genmanipulation av grödor och marknadsföra giftiga kemikalier som oskadliga. Vi borde stoppa dem åtminstone här i Europa.
Det finns två huvuduppfattningar om klimatförändringen och klimatkrisen. Den ena är att den är sann och att den är orsakad av människan via koldioxidutsläppen. Den andra är att det är båg och att människan inte kan påverka klimatet på ett mätbart sätt. Klimatförändringen är ett faktum. Klimatet har alltid ändrat och är inget konstant, dock har enligt vår kunskap klimatet aldrig ändrat så mycket så snabbt tidigare och det pekar på att människan ligger bakom krisen. Jag är dock skeptisk till att koldoxiden ensam ligger bakom allt detta.
Om människan ligger bakom detta eller inte är egentligen irrelevant. Orsaken är att vårt energibehov växer så snabbt att vi har redan problem med det utan någon klimatkris. Vi kan inte fortsätta förbruka energi på det sätt vi gör. Det går inte. Det finns inte tillräckligt med resurser på vår planet för att kunna göra det någon längre tid. Vi måste minska vår energiförbrukning och börja använda dramatiskt mycket mera förnyelsebara energiformer. I framtiden måste vi använda förnyelsebara energiformer till 100% och förändringen måste ske snabbt.
Kritikerna säger att vi inte har råd till detta. Det blir enligt dem för dyrt att gå över till vindkraft och andra dylika energiproduktioner och att ändra byggnader och industrier för att spara på energi. Jag anser att det blir dyrare att inte göra det. Att bygga smartare är lite dyrare men sparar relativt snabbt i pengarna med nuvarande priser. Beaktar man priserna vi kommer att ha i framtiden, kommer inbesparingen att ske mycket snabbare. Industrin kan göra enorma inbesparingar med relativt små investeringar. Orsaken till att det inte görs i en större omfattning är att ledarna i industrin är skeptiska till klimatkrisen, naturligtvis eftersom det ligger i deras intresse att vara skeptisk, och för att enregin är ännu för billig för att tvinga industrin till större investeringar. Investeringar är ju alltid en risk ifall konjunkturen svänger eller andra dylika problem.
Klimatkrisen orsakar redan enorma utgifter. Det är bara att kostnaden inte ännu känns i plånboken på de som kan ta de stora besluten. Det är vanliga och ofta fattiga människor som drabbas värst. Kostnaderna kommer att öka eftersom klimatet och vädret kommer att ställa till med mer skada och förhindra matproduktion på många ställen. Vi har inte råd att inte göra något. Nu när vi lever i en lågkonjunktur kan faktiskt klimatkrisen vara det som tar oss ur den ekonomiska krisen. Vi måste göra stora investeringar vilket kommer att inverka positivt på ekonomin.
Här i norden anser jag att en del av lösningen ligger i distribuerad energiproduktion. Låt staten subventionera lokala vindkraftverk och el-bilar. Vindkraftverken är inte hela lösningen eftersom det inte alltid blåser och det behövs reservkraft för att kompensera. Dock kan vi i extremfall t.o.m använda olja eftersom det skulle vara en liten kostnad i förhållande till inbesparingen. För att ta ett exempel. En bensindriven bil har en maximal verkningsgrad på ungefär 35%. I verkligheten kommer vi kanske upp till 20%. Ett bra kraftverk kan ha en verkningsgrad på upp till 90%. Det blir alltså mycket förmånligare att göra el direkt av oljan än att göra den till bensin som vi använder i våra bilar. Speciellt med tanke på att kostnaden för raffineringen inte är beaktad i detta.
Det är naturligtvis inte hållbart men kunde fungera tills vi har byggt upp en bättre energi-infrastruktur. Det finns många intressanta energilösningar på kommande. T.ex. bättre solpaneler med bättre verkningsgrad och som är mycket billigare. Solenergi är något vi kan utnyttja mycket effektivare än vad vi gör och orsaken till att det inte har gjorts är att vi haft så billig olja tt det inte behövts tidigare. Nu behöver vi dock spara på energin och producera den så effektivt och rent som möjligt.
Några exempel på hur vi kan effektivera vårt energianvändande. Vi kan producera det ljus vi behöver med LED-lampor som förbrukar bara en liten bråkdel av vanliga glödlampor och som är miljövänligare än vanliga energispararlampor. Vi kan använda solfångare för att värma vårt bruksvatten. Speciellt effektivt ifall vi värmer vårt hus med vatten. Vattenburen golvvärme är den optimala kombinationen med detta men detta fungerar ju naturligvis inte på vintern här i norden. Vi kan använda jordvärme eller luftvärmepumpar i stället för att värma med olja. Vi kan skaffa vindkraft för att minska vårt behov av el från elnätet. Detta är bara ett fåtal exempel på vad som kan göras men om alla gjorde dessa investeringar så skulle det ha en mycket positiv inverkan på miljön, samtidigt som det skulle vara positivt för ekonomin.
Vi har lösningarna i våra händer, det är upp till oss hur vår framtid ser ut men vi kan inte fortsätta på samma sätt som tidigare. Vår energiförbrukning är redan för stor och beräknas öka med över 30% fram till 2030 och dit är bara ungefär 20 år. Om vi inte gör något kommer vi att nå en punkt då vi inte längre kan påverka, än är vi inte där, hoppas jag..
På ett forum läste jag ett inlägg där en person hävdade att energispararlampor förbrukar mer energi vid tillverkningen än vad de sparar under hela sin driftstid. Påståendet kan vara sant ifall:
- Lampan används väldigt lite (i pricip aldrig)
- Man har t.ex. bytt en 15W glödlampa till 15W lågenergilampa
- Man sätter den där det inte funnit nån lampa
- Den går snabbt sönder
- Elpriset där de tillverkas är näst intill gratis
Alla ovan nämnda orsaker är alla osannolika och beror på att man använder lampan fel eller p.g.a tillverkningsfel. Om man använder lampan väldigt lite, är det knappast lönt att byta men ganska sällan har man ljus som används så sällan. Oftast betyder det bara att det tar länge innan den betalar sej tillbaka men det gör den förr eller senare.
Om man byter en glödlampa mot en lågenergilampa med samma effekt, får man mycket mera ljus som resultat. En glödlampa på 75W motsvarar ungefär en lågenergilampa på 15W och en glödlampa på 60W motsvarar ungefär en lågenergilampa på 11W. Varierar lite mellan olika tillverkare men med samma ljusmängd, drar lågenergilampan mindre än en glödlampa.
Om man sätter en lampa där det tidigare inte funnits någon lampa, så kan man ju säga att den inte sparar något men egentligen bör man ju jämföra med en motsvarande glödlampa och då får man ju samma resultat som annars.
Lågenergilamporna håller generellt sätt mycket längre än vanliga glödlampor. Ofta håller de i tusentals timmar och jag har sett att de uppgivit allt från 6000 timmar till 10 000 timmars driftstid. Om man använder en lampa 3 timmar i dygnet varje dag, så ska den hålla i över 9 år!
Vi har använt oss av dessa lampor i flera år nu och bara en har gått sönder och det var p.g.a tillverkningsfel för den gick nästan direkt sönder. Jag fick den bytt mot en ny lampa och om de går sönder innan den väntade driftstiden är slut, så kan ni kräva att få den ersatt med en ny.
Om elpriset är extremt lågt där de tillverkas, kan man ju anta att de skulle kunna kräva mycket energi under tillverkningen men med tanke på att elpriset här i norden är globalt sett ganska lågt, kan vi nog utgå från att den är högre eller i bästa fall en aning billigare.
Om vi jämför en 60W glödlampa med en 11W energispararlampa, så ser vi att glödlampan förbrukar 600 kWh och lågenergilampan 110 kWh under dess driftstid. Skillnaden är alltså 490 kWh som är inbesparingen under hela driftstiden och då beräknar vi inte med att det antagligen gått åt ett flertal glödlampor under den tiden.
Vi kan lätt beräkna hur mycket vi sparar om vi vet hur mycket vi använder lampan. Här är ett exempel från vårt hus och hur mycket de sparar på ett år.
(60W – 11W) *3 timmar * 365 dagar / 1000 = 53,7 kW (med avrundning)
Från det ser vi också att den betalar sej tillbaka på mindre än ett år. Prat om att tillverkningen förbrukar mer än vad de sparar är bara strunt. Om det var sant skulle de säljas med förlust. Ryktet kommer kanske från det att de är ganska dyra men de blir billigare hela tiden. Man bör dock komma ihåg att de innehåller kvicksilverånga och inte bör kastas med vanligt avfall.
Jag blir allt mer kritisk emot medias vinkling av klimatförändringen. Klimatet ändrar och har alltid gjort det, klimatet har aldrig varit konstant någon längre tid, inte heller nu. Jag tror att människan påverkar klimatet till en viss del men jag är starkt skeptiskt till att koldioxiden är boven i dramat och speciellt med tanke på hur ekonomiskt viktig utsläppsrättigheterna är, är jag inte förvånad över medias ensidiga rapportering.
Det pratas om konsensus bland vetenskapsmän om orsakerna till klimatförändringarna och det är koldioxiden som stämplas som den stora boven. Någon sådan konsensus förekommer inte inte, många vetenskapsmän är skeptiska och med all rätt. Man tolkar data ganska ensidigt och datormodellerna man använder är långt ifrån perfekta.
Dock är det en mycket positiv utveckling att man satsar på att spara energi och att utnyttja förnyelsebara energiformer. Dock får det inte ske på ett skadligt sätt. Man ska t.ex. inte bygga vindkraftverk i naturreservat i klimathotets namn, för det finns det bättre platser men många företag ser möjligheten att få igenom rätt att bygga på platser där de annars aldrig skulle få bygga just genom att utnyttja klimathotet som förevändning.
Att uppmuntra husägare att spara el genom olika åtgärder, t.ex. luftvärmepump eller jordvärme, är något positivt för vi bör inte slösa med energi då det inte är nödvändigt. Att satsa på vindkraft är också positivt, även om det finns en del problem och även negativa aspekter. Elbilar är framtiden men det kommer ännu att ta ett tag innan den kan mäta sej med vanliga bilar. Dock är det positivt att man försöker få fram bra modeller. Elbilar är mycket effektivare än normala bilar men har sina brister.
Media utnyttjas flitig som propagandaverktyg då det är många som tjänar pengar på utsläppsrättigheterna. Klimatet ändrar, det är faktum, men teorierna om varför är många och koldioxiden är inte den starkaste av dem. Människan påverkar säkert klimatet till en viss del men hur pass avgörande är osäkert. Vi bör se nykert på detta problem så att vi tar rätt beslut och inte kastar ut babyn med badvattnet.
Jag höjde den inställda temperaturen som luftvärmepumpen ger från 16 grader till 18 grader och det gjorde att den verkliga temperaturen steg från 15 till 20 grader. Det höjer strömförbrukningen en aning men den sänker samtidigt bränsleförbrukningen då motorn är varmare. Faktist märkte jag en sänkning av medelförbrukningen på ca 0,3 – 0,4 l/100km när jag kör till arbetet. Jag har inte beräknat om det lönar sej ekonomiskt, alltså att den minskade bränsleförbrukningen motsvarar ökningen av elförbrukning men det spelar inte så stor roll för det är trevligare att arbeta i garaget då det inte är så kallt där.
En annan sak som drar mycket ström är lamporna i garaget. Jag har 6 x dubbla ljusrör, det gör 12 x 58W, alltså 696W totalt (det är visserligen bara 4 som är ikopplade för tillfället). Det är mycket ljust i garaget och belysningen är klart överdimensionerat och jag tror att jag kommer att ta bort ett rör ur varje armatur. Det skulle halvera förbrukningen till en mera vettigt 350W men det är mycket det också. Belysningen drar antagligen mer ström än uppvärmningen..
Är temperaturökningen i världen beroende av koldioxidnivån eller tvärtom. Man har mätt att koldioxidnivån var högre under varma perioder men är koldioxiden verkligen orsaken till temperaturökningen eller är det frågan om orsak eller verkan? Tidigare har jag varit av den åsikten att det är så men nu har jag börjat ifrågasätta om det verkligen är sant.
Det är inte sant att alla vetenskapsmän stöder teorin om korrelationen mellan temperaturen och koldioxidnivån. Det är faktiskt många som ifrågasätter den. Den allmänna opinionen och massmedia stöder dock den teorin och därför är det lätt att acceptera den som sanning. Jag undrar dock om det inte blivit en hype av hela teorin?
Trots att jag blivit tveksam till sanningshalten, så vidhåller jag att de förändringar som man försöker få igenom överlag är positiva. Naturligvis inte alla förändringar men att minska oljeberoendet och användandet av ”ren” energi är en positiv utveckling. Att oljan kommer att ta slut är ett faktum och ett annat faktum är att förbränningen av fossila bränslen har negativ inverkan på vår miljö.
Jag ser mej tvungen att försöka ta reda på mera om saken, för den sanning som nu matas känns inte rätt och jag vet inte vad som är rätt eller vad som är fel. Kanske det inte ens finns något sådant svar.
Ett tillägg: Jag betvilar inte klimathotet, utan bara om det är verkligen koldioxiden som är hela orsaken. Det är den bild man får igenom media idag men är det igen ett sätt att få vår uppmärksamhet bort från de egentliga problemen?
Jag böt till vinterdäck för ca. en vecka sedan och det visade sej att bakdäcken var helt slut. Vänstra däcket hade kanske 0,2-0,3 mm mönster och det högra var helt slätt. Man borde kanske kolla lite oftare.. Med sommardäcken märkte jag att jag hade svårt att få ner förbrukningen på samma nivå som tidigare, tydligen orsakat av de slitna bakdäcken. När jag kört till arbetet har jag haft svårt att komma under 10l/100km men nu när jag böt till vinterdäcken, så kom jag lätt under 9l/100km. Faktum är att en morgon kom jag ner på 8,5l/100km, vilket är ett mycket bra resultat med tanke på sträckan och bilen. Idag blev det 8,6l/100km. Visserligen borde jag inte stirra så mycket på decimalerna när det gäller förbrukningen, för det får mej att irritera mej på de som kör under 80 km/h eftersom jag måste köra över 80 för att konvertern i automatlådan ska låsa sej och det sänker förbrukningen avsevärt.
Som fortsättning till mitt förra inlägg. Datorer står ofta på och förbrukar el i onödan. T.ex. hos oss står, vanligen min, åtminstone en dator på hela kvällen. Från kl. 17 till kl. 23, alltså 6 timmar per kväll. Visserligen inte varje kväll men på helgen kan den stå på ännu längre, så i snitt kan man anta att den står på 5 timmar om dagen, varje dag.
Det gör 35 h i veckan eller 1825 h i året. När datorn förbrukar ca 250W (egentligen förbrukar den inte så mycket men jag räknar till printern och alla externa hårdskivor), så blir årsförbrukningen ca 450 kWh. Därtill kommer förbrukningen från min frus dator, så totalt kan man räkna med 500 kWh, vilket igen är ca 3,5% av vår totalförbrukning. Genom att börja använda en Eee PC tror jag att vi kunde minska vår elförbrukning med 300-400 kWh per år.
Med nuvarande elpriser så skulle den betala sej tillbaka på ungefär 10 år, så av ekonomiska orsaker lönar det sej inte men för miljön och bekvämlighetens skulle det löna sej. En Eee PC skulle vara tyst och redo när man behöver den. Våra gamla datorer för en massa oväsen förutom att de drar mycket ström.
Vårt modem drar också ström i onödan, om än inte så mycket. Den drar bara 12W men den är alltid på. Det gör 12 x 24 x 365 / 100 = 105 kWh per år. Inte så enormt mycket men ca 80% är onödigt. Lägger man till externa hårdskivor, routers, adapters och printrar, så blir det en del och största delen i onödan. Det är dock opraktiskt att alltid stänga av dem när man inte behöver dem men det vore kanske en vana man borde öva in. Speciellt med tanke på att vårt modem förbrukar nästan lika mycket som vår TV på årsnivå!
Senaste kommentarer