Du bläddrar just nu i kategoriarkivet för ‘Reparation’
Fruns 523 Touring har under en längre tid läckt från kylaren och jag har varit tvungen att fylla på allt emellanåt. Det har inte varit nåt stort läckage men ibland har jag inte kommit ihåg att kolla nivån innan värmen har slutat att fungera och då är det verkligen dags att fylla på!
Först tänkte jag att det blir att byta hela kylaren, då de ofta ger upp på äldre bilar, men när jag tittade närmare såg jag att det var vått under expansionskärlet som sitter fast i kylaren. Jag bestämde mej för att först pröva att bara byta tätningen mellan expansionskärlet och kylaren, för det skulle spara mycket möda och pengar.
Jag hämtade tätningen och lossade expansionskärlet. Den satt hårt som attan men lite såpvatten hjälpte till att lossa. Jag bräckte försiktigt med en liten kofot och mm för mm lossnade den, för att till sist släppa helt. O-ringen såg annars bra ut men på ett område fanns det små räfflor och även om de var små, så räcker det till då det är tryck i systemet för att det ska läcka.
Att sätta dit den nya tätningen var inget problem och jag trycket ner expansionskärlet så långt det gick och resten knackade jag försiktigt med en gummihammare. Efter en ordentligt luftning, det fanns verkligen mycket luft i systemet, så har jag inte märkt av något läckage. Så tack vare att jag kollade först varifrån det läckte sparade jag mycket pengar och möda. Hela arbetet tog ca 1 timme och kostade en tätning, vilket är en bråkdel (ca en femtionde del) av vad en ny kylare kostar.
Fruns BMW 523i lider av ett ganska vanligt fel, expansionskärlet på kylaren läcker. Jag är tvungen att fylla på ganska ofta och på vintern märks det snabbt när det är för lite vätska i kylaren, för då slutar det att komma värme till kupén.
Felet har funnits ett tag nu men snart måste jag åtgärda det, för annars finns det risk för att det havererar helt med överhettning som följd. BMW:s sexor tycker inte om att överhettas och det finns en stor risk för att cylinderlocket drar sej eller att det spricker.
Jag hade för länge sedan en E12 520 med sexa som cylinderlocket sprack på och den blandade vatten i oljan. Det blev nådastöten för den bilen som inte annars heller var i något toppenskick.
Igår bör jag slutljuddämparen på pappas bil (VW Vento). Äntligen ett arbete som gick utan strul. Lite irriterande var bara att bilen var våt och det droppade vatten i ansiktet på mej när jag arbetade. Någon tidigare reparatör hade krånglat med en extramuff mellan själva röret och ljuddämparen och därför spärrade den gamla ljuddämparen ut ca 5 cm längre än normalt.
Jag märkte det nog redan innan jag började, för det syntes tydligt att avgasröret stack ut längre än normalt, men jag tänkte inte dessto mera på det. De hade antagligen satt muffen dit för att få den gamla ljuddämparen att passa på ett nytt rör och ljuddämparen var säkert en aning rostig redan då. Pappa hade nämligen en verkstad att byta början på avgasröret för nåt år sedan men den bakre ljuddämparen böt de inte den gången och det var nu den som behövde bytas.
Som tur hade inga delar rostat fast och allt kom loss utan våld. Även de nya delarna gick att få på plats utan större problem. Hela arbetet gick nog en bra bit under en timme och de innebar en ganska bra inbesparing för min pappa. Själva dämparen var inte dyr men på en verkstad hade delen varit dyrare samt att själva arbetet hade kostat en bra slant. Jag skulle tro att det hela blev att kosta ca 25% av det som det skulle ha kostat om det gjorts av en verkstad. Visserligen gick det åt lite tid och man blev skitig om händerna men vad gör väl det. Det är alltid trevligt att kunna hjälpa till.
Igår böt jag växelspak i min bil. På den gamla var styrkulan utnött och spaken glappade rejält. Den nya fungerar mycket bättre. Själva bytet var annars enkelt men att få växelstaget fast visade sej vara lite krångligt. Jag har ju ingen billyft, så bilen är upplyft med enbart en halldomkraft och det betyder att det är ganska trångt undertill. Utan att ta loss kardanaxeln är det ännu värre. Jag fick inte fast låsbrickan fast hur jag försökte men det visade sej att spåret som den kommer fast i inte kom fram med den nya spaken. Det är alltså plasttätningen som var bredare än på den gamla men genom att fila bort lite av plasten gick det att få fast brickan.
Den gamla växelspaksknoppen hade någon tidigare ägare limmat fast, så jag fick slå loss den genom att klämma fast en låstång runt den och slå till den. Det förstörde knoppen, inte helt, men jag hade köpt en ny redan i somras då jag visste av det från tidigare försök. Med ny knopp ser det annars också bättre ut för den gamla var både nött och skadad sedan tidigare. Så den nya spaken både ser bättre ut och fungerar bättre. Helt 100% är det inte ännu, måste byta en bussning i växellänkaget också men det gör jag inte själv, för växellådan måste sänkas ner för att man ska komma åt och det är helt omöjligt att göra hemma i garaget utan lyft. Ok, kanske nån akrobat på speed kan lyckas men jag tänker inte slösa energi på att ens försöka, utan överlåter nog detta arbete till en bilverkstad. I övrigt förlöpte arbetet utan problem, fast en halvtimmes arbete tog lite över en timme p.g.a strulet med att få fast spaken.
Idag blir det att byta ljuddämparen på pappas VW Vento. Mamma har tydligen kört rallycross på skogsväg vilket har fått avgasröret att gå av. Den har nog varit rejält rostig redan tidigare men den har gått av då ljuddämparen tagit i någonstans. Det har nog skett då mamma har hämtat pappa från skogen då han varit och fält träd. Mamma har en tendens att vara aningen vårdlös med bilen. Förra bilen, en Audi 100, var hon flera gånger i diket med och en gång höll hon på att backa ner i en sandgrop…
Vår 523i (E39) har behagat börja strula, eller egentligen har den gjort det ganska länge redan men nu börjar måttet bli rågat. Problemet är att den knycker ibland och ofta drar den dåligt. Ibland fungerar den riktigt bra. T.ex. en dag körde vi till svärföräldrarnas sommarstuga och på ditvägen drog den väldigt dåligt och knyckte lite ibland. Mot kvällen när vi körde hem var det inga problem, bilen drog helt normalt och inga knyckar alls.
Jag vet inte vad det beror på men jag ska byta bränslefiltret om det skulle hjälpa. Knyckandet tyder nog mera på ett problem med tändningen tycker jag men det blir väl att pröva sej fram vad som hjälper. Inga felkoder finns i systemet, så något uppenbart fel är det inte frågan om.
Sedan har bilen också en massa irriterande småfel som jag borde fixa. Backningslampan fungerar inte och inte heller bakrutetorkaren. Kanske är det fel i själva ledningarna, då de båda är fast i bakluckan. Om jag fick de felen samt knyckandet fixat, så skulle vi nog kunna fortsätta med denna bil ännu några år. För trots att den är mycket medkörd, så är det annars en bra bil.
Senast torsdag måste jag besikta fruns bil. Samma dag får jag brytaren som känner av om backväxeln är i eller inte. Jag hinner antagligen inte reparera felet i tid, utan måste förlita mej på att besiktningsmannen litar på mitt ord när jag säger att det kommer att vara i skick följande dag. Får se hur det går.
Det är mitt eget fel att det blev såhär. Jag har inte varit tillräckligt aktiv med att fixa felet. Jag borde ha sett över detta redan förra veckan men av lathet gjorde jag inte det. Nå, till mitt försvar så har det varit en hel del att göra annars också och tiden har inte riktikt velat räcka till.
Jag brukar reparera våra bilar själv, så gott det går vill säga. Allt klarar jag inte av själv, trots att jag från början är bilmekaniker till utbildningen. Avsaknad av billyft och vissa verktyg göra att vissa arbeten är bättre att låta någon annan sköta om. Vad gäller bristande kunskap kan man korrigera till stor del genom rätta handböcker.
Haynes manualer är bra för vissa grundsaker, vilka moment som används och oljemängd m.m. Är det frågan om lite mera avancerade operationer, behövs bättre och jag har funnit att Bentleys manualer är väldigt bra referenser när de egna kunskaperna inte riktigt räcker till. Ofta behöver man bara konfiramation att man gör rätt.
Det har tagit länge men nu fungerar bilen åter som den ska och jag kan besikta den. Det var trots allt inte startmotorn som var sönder, utan den var en eftermonterad startspärr som slutade fungera. Jag ville inte leka med den, för jag var rädd att ställa till med mera problem, så jag förde den till en verkstad.
Trots att startmotorn inte fungerade (p.g.a startspärren) så startade den helt normalt om man knuffade igång den. Det var tur, för den behövde då inte bärgas till verkstaden. Det var förövrigt väldigt svårt att hitta en verkstad som snabbt kunde ta på sej arbetet, för nästan alla hade minst 2 veckors kö.
Jag hittade dock en liten verkstad som låg en bra bit utanför staden men som var bra. Det bytte samtidigt också framdäcken till nya Nokian. De gamla var snedslitna och orsakade skakningar i ratten. Nu är den mycket bättre att köra med. Hade inte våga åka på någon semesterresa med de gamla däcken.
På måndag är det dags att besikta min bil. Det borde inte finnas några fel på den men det är alltid spännande för man vet aldrig vad de hittar på. Förra gången gick den inte igenom för att det fanns en felkod i systemet men jag har svårt att begripa varför besiktningen ska bry sej om sådant. Denna gång kommer jag att kontrollera felkoderna innan besiktningen för att undvika samma problem.
Jag har ett par kvällar försökt ta loss startmotorn från fruns bil men misslyckats då antibiotikan jag äter gjort att jag fått så ont i magen att jag inte kunnat arbeta. Det är tydligen en hästkur jag fått, för den varar bara i tre dagar och två tabletter en gång om dagen. Den har nog verkat, för jag har blivit snabbt bättre, om än inte helt bra ännu.
Ikväll ska jag försöka om jag klarar av att arbeta för idag är kuren över. Det är annars ett rätt krånligt arbete för det är svårt att komma åt startmotorn utan att ta bort insuget och det vill jag inte göra. Försöker för den bytt med minsta möjliga ingrepp på bilen men får se hur det går.
Fruns 523:a ville inte starta igår. Det finns ström, lamporna tänds helt normalt, men inget händer när man försöker starta. Inte ens ett klick. Jag misstänker att startmotorn är sönder. Alternativt är tändlåset sönder men det hoppas jag verkligen att det inte är, för då blir reparationen både dyrare och krångligare.
En annan sak som tyder på startmotorn är att batteriet dras ur ganska snabbt när man försöker starta. Det tyder på kortslutning och om det var i tändlåset skulle det synnas rök med tanke på hur snabbt strömmen minskar i batteriet och säkringen borde då också gå sönder.
Ikväll blir det då att ta loss startmotorn och sen ta den till min favoritbutik som tar den gamla i byte. Det är bra system då man återanvänder gamla delar. En startmotor innehåller ju en hel del koppar som är en värdefull metall och i övrigt är det ju också vettigt att återanvända det man kan och reparera om möjligt. Lite tråkigt bara att verkstäderna själva inte reparerar saker som förr men det är ju inte längre möjligt.
När jag gick i skolan fick vi lära oss att reparera generatorer, svarva bromsskivor och i princip reparera allt det som var vettigt att reparera. Redan då, början av 90-talet, gjorde man inte längre så på verkstäderna, utan det som var sönder böt man mot nytt. Att svetsa avgasrör var inte speciellt vettigt men det gjorde vi ibland också om det var nån gammal sunken rishög som skulle besiktas. Det kanske ännu görs på någon mindre verkstad men med tanke på priset på arbetet lönar det sej inte att svetsa speciellt mycket.
Senaste kommentarer