You are currently browsing the monthly archive for april 2009.
Det var lätt att konfigurera modemet men det gick inte automatiskt. Jag har nu testat det en aning och faktiskt är den långsammare än den Buffalo WBMR som jag köpte då modemet gick sönder. På ADSL-delen är det ingen större skillnad men Buffalon och speciellt Linksysen är nog snabbare. WLAN är det dock större skillnad. Asusen har bra antenner för jag får bra signal ända till garaget och det har jag inte fått med någon apparat ännu fast jag har testat följande WLAN modem och routrar:
- Linksys WAG54G
- Linksys WAG300N
- Linksys WAG325N
- Linksys WRT150N
- Buffalo WHR-G54S
- Buffalo WMBR-G125
- A-LINK (minns inte vilken modell)
Eventuellt har jag glömt nån modell. Så, utgående från signalstyrkan är det ett bra modem men tyvärr har den andra brister. Den fungerar mycket långsammare via WLAN än Buffalon. När jag flyttar filer från digiboxen, via en Buffalo WLI-TX4-G54HP, till datorn så håller Buffalon 25 Mbps ganska konstant, med AOSS varierade hastigheten mellan 12 och 25 Mbps, så jag konfigurerade den manuellt. Den ska ju klara av 125 Mbps men det tycks inte fungera för den gamla Linksysen klarade av 25 – 27 Mbps! Asusen klarar av mellan16 och 20 Mbps, så Buffalon är klart snabbare. Ungefär 6 Mbps i snitt.
Ett av skälet till att jag valde Asus, främsta var ju att jag inte kunde välja Linksys då företaget som jag köpte av inte säljer dem mera, var att man kan koppla externa hårdskivor och få åtkomst via FTP men tyvärr fick jag det bara att fungera med ett USB-minne, av någon anledning. Jag är lite besviken på den och om nån är redo att betala tillräcklitgt för den, så säljer jag den. Det är inget dåligt modem men inte heller tilräckligt bra.
Jag är också lite besviken på utbudet, det tycks inte längre finnas riktigt bra modem. Alla har de brister. Endera är själva modemet långsamt, eller så fungerar inte WLAN:et bra. Det är också svårt att få samma egenskaper som de bättre routrarna har. Man måste alltså kombinera ett modem med en extern router om man vill ha en optimal kombination och jag tror att det är det jag kommer att göra. Orsaken är Linksys WRT610N som tycks vara en bra router och med den kan man dela ut en extern hårdskiva på nätet via Samba, vilket är mycket smidigare än FTP.
I vårt samhälle idag har vi attityden att vi kan leva hur vill och blir det problem så kan läkarna fixa det. Det gäller allt från extrema sporter till att äta och dricka nästan vad som helst. Visst, ett brutet ben är inget större problem att fixa men det finns många andra hälsoproblem som kan uppkomma beroende på hur vi lever.
När vi blir sjuka får vi ofta höra att vi blev det p.g.a genestiska predispositioner. Vad som inte nämns är att det är hur vi levt vårt liv som gett utrymme för våra genetiska tillkortakommanden att ställa till det men sjukvården vill inte skuldsätta patienterna. Inte så mycket för patientens skull, utan närmast för deras egen. De kan ju tjäna ännu mera pengar om patienten fortsätter leva ohälsosamt och äter de piller som trugas på dem som lösning på problemet.
Om vi själva tar ett större ansvar för vår hälsa och försöker leva som kroppen är ämnad, alltså genom att äta mångsidigt och röra på oss tillräckligt, så kommer vi att må bättre och hålla oss friskare. Problemet är ofta att vår kropp är för slitstark och flexibel. När vi är unga kommer vi undan med att leva lite hur som helst men det är något vi får betala ett dyrt pris för när vi blir äldre.
När man är ung går det bra att leva på skräpmat men sedan man kommer in i medelåldern går det inte längre och ofta får man lida p.g.a det man gjort som yngre. Har man taskiga gener är toleranserna små och det är något jag själv fått erfara. Jag har aldrig levt direkt ohälsosamt men aldrig heller riktigt hälsosamt. Detta i kombination med mina gener har gjort att min kropp har tagit mycket stryk.
Nu när jag är äldre är det svårt att ändra på gamla dåliga vanor. Jag har ibland ett otroligt sug för sötsaker och det är min svaghet. Annars äter jag ganska hälsosamt men borde kanske äta mera grönt. Varken jag eller min fru är vana att äta grönt, främst beroende på vår uppväxt, men jag tror ändå att vi äter mer än genomsnittet.
Vi kan inte lita på att läkarna kan rädda oss när vår kropp börjar falla sönder p.g.a hur vi levt vårt liv. Det är vårt eget ansvar att se till att vi mår bra och för det behöver vi inte mediciner. Mediciner är till för yttersta nödfall och sköter man sej behöver man knappast mediciner. Dock kan man inte värja sej för allt i vårt moderna samhälle, tyvärr.
Mitt liv och min hälsa tog ny fart när jag bestämde mej för att ta ansvar för min egen hälsa. Med hjälp av de kosttillskott min kropp behövde har jag byggt upp min hälsa så att den är bättre än nånsin. Hade jag förlitat mej till läkarnas råd, hade jag varit ett vrak idag, eventuellt t.o.m död och jag överdriver faktiskt inte! Läkarna har en ofantlig tilltro till deras yrke och kunskap, trots att det finns stora luckor och viktiga saker som de ofta ignorerar.
Nu har myndigheterna beslutat sej för att göra kosrtåg mot alternativa behandlingsmetoder. Avsikten sägs vara att skydda oskyldiga från att bli utnyttjade. Det verkliga skälet är nog snarare att de vill säkerhetsställa sin monopolställning för trots att det förekommer, är det ett relativt litet problem. Speciellt om man sätter det mot problemen inom den offentliga sjukvården där samma typ av oförätter förekommer men maskerade och döljda bakom ”vetenskap”.
Vetenskap är bra men utnyttjas också för att sälja behandlingar och mediciner som inte fungerar. T.ex. anklagas homeopati för att vara humbug då det är svårt att bevisa vetenskapligt och därför att det logiskt sätt inte ska fungera. Jag har ingen aning om det fungerar eller inte men jag dömmer inte ut den eftersom jag vet att många har haft t.o.m stor nytta av den och vem är jag att dömma ut något som fungerar för någon.
Samtidigt säljer man t.ex. interferoner som MS medicin utan att man vet hur det fungerar, för man kan ju inte veta hur det fungerar då man ännu inte vet hur MS fungerar. Man säljer mediciner för mycket stora pengar till desperata människor som hoppas att de inte blir sjukare om de tar den. Samtidigt som de blir av med sina pengar lider de också ofta av svåra biverkningar. Statistiskt sett tar medicinen bort 30% av skoven men förhindrar inte invaliditeten på något vis.
Detta är humbug om något för ofta är biverkningarna svårare än vad skoven är och det är invaliditeten som är det stora problemet, inte skoven som egentligen är bara symptom på själva sjukdomen. Vi blir alltså lurade med hjälp av vetenskapen samtidigt som man vill förhindra konkurrans från alternativa lösningar. Jag hävdar inte att mediciner alltid är fel men oftast behöver man både vanligt sjukvård som också alternativa behandligar för att uppnå maximal hälsa och välmående men det är något som läkarna tycks vill förhindra oss från att uppnå.
Jag har ofta här på bloggen kritiserat vår sjukvård. I en viss mån orättvist, efter den är faktiskt bra på vissa saker, t.ex. benbrott, diabetes, bakterieinfektioner m.fl., men helt rättvist när det gäller andra mera komplicerade saker där läkarens förmåga verkligen sätts på prov.
Jag finner det beklagligt att en relativt simpel sak såsom anemi tycks vara väldigt svårt att behandla, trots att det är lätt att ge diagnosen. Jag vet det av egen erfarenhet för jag har lidit av anemi sedan barn och det är först i vuxen ålder jag fått bukt på den, själv.
Redan som barn fick jag diagnosen anemi, för det var ju en lätt diagnos, läkaren såg ju från blodprovet att mitt hemoglobin var lågt. Behandligen var sedan en svårare sak. Jag ordinerades alltid järntabletter men det påverkade inte anemin på något sätt för felet låg ju inte i det att jag fick i mej för lite järn, utan att min kropp inte kunde ta upp järnet ur födan.
Detta var ett faktum som ingen läkare såg eller förstod under 20 års tid. Jag gick hos vem vet hur många läkare och klagade alltid på samma saker, trötthet, blekhet, kraftlöshet, näsblod och lågt blodtryck. Alla symptom på anemi men få läkare brydde sej, några skrev ut järntabletter, men de flesta trodde att jag simulerade och sa att det är ju bra att jag har lågt blodtryck. Fint, det är ju bra att det svartnar för ögonen varje gång jag stiger upp och att jag inte orkade koncentrera mej i skolan p.g.a det låga blodtrycket.
Det var först när jag själv förstod att jag måste ta ansvar för min egen hälsa och att jag måste behandla mej själv som jag blev bättre. Jag började ta starka B-vitaminer och det tog inte länge innan anemin var borta och den har aldrig kommit tillbaka. Anemin berodde helt enkelt på endera B6-, B12- eller så på folsyrebrist. Vilket vet jag inte eftersom ingen läkare ville undersöka något sådant.
Jag kan inte för mitt liv begripa hur 10-15 olika läkare under 20 års tid kan undgå att förstå vad som var den verkliga orsaken bakom anemin. Jag berättade alltid att järntabletter inte fungerar men alternativet var inget. Är läkarnas motvilja mot vitaminer så stort eller vad beror det på?
Samma dilemma gäller även andra svåra sjukdomar. T.ex. med min MS har jag fått erfara samma svårighet med att först ge diagnos och sedan med att behandla den korrekt. Jag fick springa hos många läkare med mina diffusa symptom och jag förstår nog att det är svårt att ge en diagnos utgående från vaga symptom men det är ett par saker som jag inte kan acceptera. Dels det att jag behandlades som simulant direkt om läkaren inte insåg vad felet var, dels att inte ens klara symptom hjälpte för att få en diagnos.
Varför ska det vara så svårt att inse att en patient verkligen kan vara sjuk, trots att läkaren inte förstår vad som är fel. Att en läkare inte hittar felet betyder inte att felet inte finns och läkarna tycks ofta ha nån form av attytydproblem med denna sak. Om de inte hittar nåt fel, så antar de att patienten är inbillningssjuk eller att det är psykosomatiskt. Det är en kränkande inställning ur patientens synvinkel och för många patienter är det en stor lättnad när de får en diagnos, trots att det kan vara en allvarlig sjukdom. Själv minns jag att jag blev överlycklig när jag fick MS diagnosen och det är helt absurt att läkarnas inställning får en att reagera på det viset men det var en sådan lättnad att få det bekräftat att man inte bara hade inbillat sej allt.
När man läser olika människors erfarenheter med läkare, så blir det tydligt att detta inte är ett undantag, utan det är en norm. Många som får diagnosen MS har många år kämpat för att få en diagnos och har många gånger fått utstå en hel del från sjukvårdens sida. Främst då av läkarna men även av sköterkorna ibland. Samma gäller också andra sjukdomar som har diffusa symptom. Jag förstår att det inte är lätt att alltid ge en korrekt diagnos men det är inte det jag kritiserar, utan det är attityden som det är fel på.
Jag förväntar mej inte underverk av läkarna men jag förväntar mej att få ett respektfullt och ansvarsfullt mottagande och det är något som jag sällan har fått. Respektfullheten innebär att läkaren lyssnar på patienten och ansvarsfullheten att han tar reda på den infomation han behöver för att kunna behandla patienten så bra som möjligt. I dagens jäktade sjukvård är detta knappast ens möjligt och det är en av skälen till att jag kallar vår sjukvård patologisk.
Jag har faktiskt stött på en läkare som var både respektfull, han lyssnade på mej, och ansvarsfull, han tog reda på hur det låg till med den medicinen jag bad om. Resultatet var att han insåg att medicinen kan hjälpa mej och att i värsta fall är det bara ett slöseri med pengar. Det är dock med mina pengar och jag ber om det, så det är inte hans sak att ifrågasätta det och det har absolut inte varit ett slöseri med pengar för medicinen är relativt billig och den fungerar. Det är alltså fråga om LDN.
Slöseri med pengar var den interferon som jag använde innan det. Den gjorde mej svårt sjuk och nyttan var negativ. Dyr var den också, 3-4 dagars interferon kostade ungefär lika mycket som ett helt år med LDN, men läkarna känner ofta inte det ansvar jämtemot patienten som de borde. Ofta hävdar de tvärtom, att det är just p.g.a ansvaret som de inte skriver ut recept på mediciner som LDN. Detta då de hävdar att det inte finns vetenskapliga bevis för att LDN fungerar.
Om de verkligen var ansvarsfulla skulle de ta reda på sanningen och agera utgående från de vetenskapliga- och empiriskabevis som finns men det tycks inte vara i deras intresse av någon anledning. Dagens läkare är närmaste bara receptstämplare som lyder det läkemedelsindustrin säger att de ska göra. Det är mycket beklagligt att så få läkare vågar ta ansvar för sitt agerande och tänka själv men tack och lov finns det undantag. Hoppas att yngre läkare börjar tänka mera självständigt och inte låter sej hjärntvättas av industrin i samma mån som de läkare vi nu har.
Jag har äntligen fått sommardäcken under båda bilarna. Under min egen, som jag använder dagligen, har jag haft sommardäck i över en vecka men det är ju typiskt att det började snöa direkt jag fick dem monterade. Nu tror jag inte att det kommer snö nån fler gång i vår.
Jag testade först sätta däcken från min frus bil undre min, för jag ville testa hur mindre däck påverkar bränsleförbrukningen. Hon använder 235/45-17 runt om men redan med dessa så steg bränsleförbrukningen från 8,5 -9,0 L/100 km till 9,5-10,0 L/100 km jämfört med vinterdäcken. Det var lite förvånande men vad som var mer förvånande var att när jag satte mina egna däck, 235/40 -18 fram och 265/35-18 bak, så sjönk förbrukningen en aning. Ungefär 0,2 L/100 km mindre och jag misstänker att det beror på att jag har Nokian däck undre min och Nankang under fruns bil.
Om jag skulle byta till 15″ fälgar och ungefär 205-225 mm breda däck, så skulle jag få ner bränsleförbrukningen under det som jag har haft med vinterdäcken, alltså ungefär 8,5 L/100 km som bäst. Jag tror jag kunde komma ner till 8,0 L/100 km och det betyder nästan 2 L jämfört med nuvarande däck. Detta är förstås bara spekulationer men det skulle spara 4 liter bensin i veckan så det skulle vara ganska vettigt. Visserligen skulle bilen inte se så bra ut men det skulle vara bra för både ekonomin och miljön. Nån som behöver 8″ och 10″ breda 18″ Azev Type A fälgar med nya Nokian däck?
Idag fick jag äntligen ett nytt modem. Min gamla Linksys WAG300N gick ju sönder i Januari och redan nu i slutet av April fick jag ett nytt. Inte Linksys men jag fick välja själv vilken annan jag ville. Tyvärr var utbudet dåligt men jag föll för en Asus DSL-N13 för den har inbyggd FTP- och Print-server. Jag får alltså min USB-printer delad på lokala nätet och åtkomst till mina externa hårdskivor via FTP. Får se hur den fungerar. Själva ADSL-delen var extremt enkelt att konfigurera men jag kommer inte åt administrationsgränssnittet mera! Som default är IP:n 192.168.1.1 men modemet svarar inte längre på den adressen och den har gett ett konstigt subnät. Den har konfigurerat automatiskt men fel..
Nu fick vi problem med vår andra BMW, nämligen 523:an. Jag bör ju vattenpump och termostathus på min egen 528:a i höstas men nu började min frus bil överhetta och till sist kokade den. Felet var att termostaten öppnade för sent. Samtidigt böt jag även vattenpumpen, även om det egentligen var onödigt då det inte var något fel på den. Nå, lagret kändes lite glappt, så det hade kanske blivit byte inom 20-30 tusen kilometer ändå.
På denna gick bytet mycket enklare och snabbare då jag fick loss viskofläkten utan problem. Jag försökte lufta systemet noga men får se hur det lyckades. Får också se om överhettningen har skadat topplocket. De spricker ju lätt om motorn går för varm men ännu har jag inte sett vatten i oljan. Dock kommer det tryck i systemet men det kan vara helt normalt också, för ett visst tryck ska det ju vara. Nu hålls temperaturen lagom i.a.f.
Enligt en norsk studie köper de som piratkopierar tio gånger mera än andra. Detta är ett resultat som musikindustrin inte sväljer. Detta trots att RIAA har kommit fram till ungefär samma resultat. EMI i sin tur hävdar att det kan enbart bero på piratkopierandet att konsumptionen ökar men inkomsterna minskar. Jag har svårt att se hur ökad konsumption men minskade inkomster kan skyllas på piratkopierandet. Som jag ser det kan man enbart skylla minskad konsumption på piratkopierandet och då gäller det narturligtvis enbart de som verkligen gör det. Om de som inte piratkopierar köper mindre, är det inte P2P närverkens fel men det är ju en verklighet som musikindustrin inte accepterar. För dem är det ju lättare att skylla allt på P2P nätverken än att verkligen ändra på sitt sätt att agera.
Jag har ett Celestron Astromaster 130 EQ teleskop men tyvärr stör ljuset från staden ganska mycket. Därför överväger jag att skaffa ett större med motor. Helst skulle jag ha ett med dator som söker objekten själv, för t.ex. planeterna är svåra att hitta p.g.a ljuset. Först hittade jag ett Meade LXD-75 N-6 (6″) men den är lite onödigt dyr med tanke på kvalitén och storlek. Jag har också hittat ett par Celestron NexStar 130 SLT, som också är datorstyrda, men de är ju lika små som min gamla (5″). Den ena är i.a.f hyffsat billlig och den kanske jag köper då det kommer en CCD-kamera och kabel för styrning från PC med på handeln. Nu har jag också hittat en KonuSky 200 (8″) som börjar vara ordentligt stor. Med den kan man se det mesta utan att förlora skärpan på närmare objekt. Den är ungefär samma pris som Meaden och den är ett bättre val men kräver mera av användaren.


Det har funnits mycket fasaner här runtomkring men de har inte synts till på ett ganska bra tag nu. Har funderat om det har haft något att göra med de varg-observationer som gjorts här i trakten. Hjortarna, som det funnits mycket av, har inte heller synts till på länge. Hoppas att de är på väg tillbaka, jag har sett spår av hjortar, så det finns hopp. Här är ett par bilder på fasanerna i.a.f men tyvärr blev bilderna ganska dåliga.





Senaste kommentarer